Studie visar att kombinationen av ohälsosam mat och sockerfria snacks kan orsaka magbesvär

Enligt en ny studie kan en kost med mycket skräpmat och intag av sockerfria snacks leda till magbesvär. Den konstgjorda sötningsmedlet sorbitol, en sockeralkohol som används i godis och tuggummi, är svårsmält på grund av förändringar i tarmens mikrobiom orsakade av fet mat och antibiotika. Istället för att använda citat från studien kan det beskrivas att forskarnas resultat indikerar att en försämring av tarmbakteriernas förmåga att bryta ner sorbitol kan leda till magbesvär och intolerans.

Sorbitol används för att tillverka sockerfritt tuggummi, mints och andra sötsaker. Det finns även naturligt i frukter som aprikoser och äpplen samt i växter som avokado. Vid höga nivåer kan sorbitol orsaka uppblåsthet, kramp och diarré. För vissa människor räcker även en liten mängd för att orsaka magbesvär, vilket kallas sorbitolintolerans.

Enligt en experiment som publicerades i tidskriften Cell minskade antalet tarmbakterier från Clostridium-klassen som bröt ner sorbitol hos möss som fick antibiotika och samtidigt åt en kost rik på mättat fett. Forskarna upptäckte att de tarmbakterier som tillhörde gruppen Clostridium hade gener som kodade för enzymet som bryter ner sorbitol. De identifierade också vilka av dessa tarmbakterier som förekom i höga nivåer innan men inte efter antibiotikabehandlingen.

Efter att mössen hade fått antibiotika och en fettdiet såg forskarna att cellerna som täckte tarmslemhinnan använde mindre syre. Detta skapade en högre nivå av syre i tarmen, vilket minskade förekomsten av Clostridium som inte trivs i syrerika miljöer. Utan tillräckligt med Clostridium kunde sorbitol inte brytas ner i tarmen.

Forskarna genomförde flera experiment för att försöka återställa tarmbakterierna så att de kunde bryta ner sorbitol igen. De gav mössen anaerostipes caccae, en tarmbakterie som producerar smörsyra. Smörsyra är en kortkedjig fettsyra som bildas som en del av den normala jäsprocessen i tarmen. Smörsyra stimulerar syreförbrukningen hos cellerna som täcker tarmen, vilket minskar syrenivåerna i tjocktarmen. Genom att reglera syrenivåerna med anaerostipes caccae återställdes de normala nivåerna av Clostridium, vilket skyddade mössen mot sorbitol-inducerad diarré även efter att tarmbakterien som producerar smörsyra hade rensats ut ur mössens matsmältningssystem.

Forskarna betonade att upptäckten är viktig med tanke på det omfattande användandet av sorbitol och liknande sockeralkoholer i produktionen av fettrika livsmedel som följer en ketogen diet. Det understryker också betydelsen av syreförbrukning hos tarmslemhinnans celler för att upprätthålla en hälsosam balans av tarmbakterier, särskilt Clostridium, för korrekt nedbrytning av vissa sockerarter.

Professor Andreas Bäumler, vice ordförande för forskning vid UC Davis Department of Medical Microbiology and Immunology, kommenterade studien och sa: “Vår studie ger en helt ny utgångspunkt för att diagnostisera, förebygga och behandla sorbitolintolerans.”

Vanliga frågor:

1. Vilken typ av kost kan leda till magbesvär enligt studien?
En kost med mycket skräpmat och intag av sockerfria snacks.

2. Vilket sötningsmedel är svårsmält och kan orsaka magbesvär?
Sorbitol, en sockeralkohol som används i godis och tuggummi.

3. Vad kan leda till en försämring av tarmbakteriernas förmåga att bryta ner sorbitol?
Fet mat och antibiotika kan orsaka förändringar i tarmens mikrobiom, vilket kan leda till en försämrad nedbrytning av sorbitol.

4. Vilka symtom kan sorbitol orsaka vid höga nivåer?
Sorbitol kan orsaka uppblåsthet, kramp och diarré.

5. Vad kallas det när även en liten mängd sorbitol orsakar magbesvär?
Det kallas sorbitolintolerans.

6. Vilken typ av tarmbakterier bryter ner sorbitol?
Tarmbakterier från Clostridium-klassen bryter ner sorbitol.

7. Vad hände med antalet Clostridium-tarmbakterier hos mössen i experimentet?
Antalet tarmbakterier från Clostridium-klassen minskade hos mössen som fick antibiotika och åt en fettdiet.

8. Vad påverkade syrenivåerna i mössens tarmar?
Efter behandlingen med antibiotika och fettdiet använde cellerna som täcker tarmslemhinnan mindre syre, vilket ökade syrenivåerna i tarmen.

9. Varför kunde sorbitol inte brytas ner i tarmen?
På grund av den förändrade sammansättningen av tarmbakterierna, särskilt bristen på tillräckligt med Clostridium, kunde sorbitol inte brytas ner i tarmen.

10. Vad använde forskarna för att återställa tarmbakterierna hos mössen?
Forskarna gav mössen anaerostipes caccae, en tarmbakterie som producerar smörsyra.

11. Vad är smörsyra och hur påverkar den syrenivåerna i tjocktarmen?
Smörsyra är en kortkedjig fettsyra som stimulerar syreförbrukningen hos cellerna som täcker tarmen och minskar syrenivåerna i tjocktarmen.

12. Vilken betydelse har upptäckten för användningen av sorbitol i fettrika livsmedel?
Upptäckten betonar betydelsen av att reglera syrenivåerna och tarmbakteriernas balans för korrekt nedbrytning av sockerarter i fettrika livsmedel.

Definitioner:

– Mikrobiom: Den totala samlingen av mikroorganismer som finns i en viss miljö, som tarmen.
– Sorbitolintolerans: En intolerans mot sockeralkoholen sorbitol, vilket kan leda till magbesvär.
– Clostridium: En släkt av tarmbakterier som kan bryta ner sorbitol.

Relaterade länkar:

UC Davis
National Center for Biotechnology Information
Cell Journal